Nattsudd

Har sett reprisen på Uppdrag granskning och Janne Josefsson. Han väcker på något sätt en känsla hos mig som jag har svårt att beskriva. Vad vill han uppnå egentligen? Är han bara för självgod eller är han den hjälpande handen som vi människor behöver? Jag blir inte klok på han. Reportagen känns viktiga och angelägna men jag vet inte, fortfarande känns det som om något är knas.

Kom just på en grej.

Vi vet alla att det behöver göras något. Vi vet alla att det på något sätt är någon som måste starta drevet för att få igång förändringen. Vi vet alla att den personen måste vara stark. Vi vet alla att det inte alltid är lätt med förändringar.Vi vet alla att det är svårt att förändras. Vi hoppas alla innerligt på att inget skall hända utanför vår port och än mindre att det skall hända oss själva något. Vi är alla ansvariga för vad vi gör med våra liv och vad vi har är det vi kan ge. Problemet är att vi kan knappt ge bort all vetskap som vi har, på sin höjd kan vi dela med oss av det men vi kan inte ge bort det för ingen vet hur man ska ta emot den. Det är våra handlingar utifrån vetskap och känsla som vi kan ge bort.

och vad det hade med en Janne Josefsson att göra har jag ingen aning och nu måste jag sova!