Det är inte med lite vånda jag påbörjar ett projekt som endast är till för mig själv så att jag kan släppa på min skrivkramp. 15 min är det jag har på mig att skriva en text om något som berör mig. Det handlar om att skriva något under kort tid och sen bara skicka iväg det och jobba på rädslan som uppstår när det känns ofärdigt.
Det är helt enkelt för att jag ska få igång mitt skrivande. Vill du pröva? Kontakta gärna mig så ska du få en inloggning. kanslan@gmail.com.

Frida skrev ”Jag kan vara stark om jag tillåts vara svag” som någon slags livsinsikt. Jag kan inte annat ge mig hän till denna enkla och självklara sak för när jag läste det så drog jag efter andan och blev lite yr. Det stämmer så väl in på mig och jag tror att det även stämmer in på andra människor. Vi måste tillåtas vara svaga för att kunna vara riktigt starka. Vi bär alla på svagheter och det gäller att hålla dom högt för det är en del av oss. Håller vi våra misslyckanden, misstag och tillkortakommanden högt blir det lättare för dina närmaste att visa sina egna. Då kan ni titta på dem och skratta åt dem vara i dem och putsa lite på dem. Räkna inte med att ni kommer att bli av med något av det. Kanske kommer ni kunna hitta kompensationsmetoder men perfekta blir ni aldrig och därför kan ni inte heller kräva det av andra.

För mig en befrielse och det tror jag det är för andra också. Se bara på alla par som strävar efter någon slags perfektion. Någon slag lyckonirvana som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Vi måste tillåta oss själva att vara rädda för livet och bejaka det inom oss.

Alla risker är möjligheter.