Jag kommer ut genom ytterdörren och är lite försenad till jobbet. Har jag nu allting med mig? Börs, mobil, kalender, bilnycklar… Alla mina vardagsmåsten. Vantarna! Elände. Hinner inte gå upp och hämta dem, tycker jag. Har i alla fall lunchlådan i ett stadigt grepp.
Jag kommer ut och går jäktad mot garaget. Det är ju svinkallt, måste vara minst 10 minusgrader, och jag fattar inte att jag inte har långkalsonger. Himlen är alldeles, alldeles grå. Samma färg som… damm. Samma färg som ingenting glatt över huvud taget.
Jag kommer ut och det är en helt vanlig måndagmorgon. Helt vanlig. Det är morgon och solen kommer inte att ha en chans att spricka igenom det här molntäcket. Det har kommit mer snö. Kan det inte räcka nu? Varför bor jag i en landsända som har vinter halva året!?
Jag kommer ut och drar ett djupt andetag. Det behövs. Garagedörren har isat fast! Jag provrycker ett par gånger men ger upp. Vänder irriterat tillbaka till ytterdörren och hämtar husets aluminiumskyffel. Fryser redan om händerna.
Jag kommer ut och är morgontrött som få men blir klarvaken. Hackar som besatt med den där klena skyffeln och blir samtidigt smått galen av oljudet den skapar mot isen. Mitt nyduschade hår fryser till is. Vart är farbrorn som sopade snö med den där piassavakvasten mot alla garageportar? Min också. Det hade jag väl inte bett om?
Jag kommer ut och är argt medveten om att jag har bråttom. I två minuter tvingas jag stå ute och frysa för att komma fram till bilen. Två minuter. Inte särskilt länge, men ändå två minuter av skillnad. När jag ställt tillbaka skyffeln har jag en annan energi i stegen. Jag hoppas att farbrorn inte skottar för min port i töväder igen.
Jag kommer ut ur mitt varma, sköna hem och känner plötsligt att den här nya dagen rymmer oanade utmaningar. Jag var inte beredd på kontrasten, inte sugen på mothugg. Startar bilen, startar bilstereon. Men… låten! Det är ju…”Ice ice baby”!? Jag vrider upp volymen så att det sprakar i de skruttiga högtalarna. Skrattar högt och skakar på huvudet. Det klirrar lite från mina isiga lockar när jag gör det. Jag skrattar åt det också. Och jag kommer till jobbet en hel minut innan dagens första möte börjar.
Bring it on.

