Mina tankar och känslor har åkt jojo i flera dagar. Det har helt enkelt varit en jobbig resa jag som fick i och med det inlägget jag skrev om Marcus Birro som han senare länkade till i sin blogg. Jag har kastats mellan förtvivlan och skam i en salig röra av mixade känslor. Jag ska inte säga att jag kom fram till vad Marcus Birro menade med sitt inlägg när han länkade till mig men idag spelar detta ingen roll längre. Jag har försökt få ett svar och bett om ursäkt om jag upplevdes som kränkande men inte fått någon reaktion så jag tänker gå vidare.
Marcus Birro verkar själv ha gått vidare och tänkt ut en ny strategi för sin vision. Jag gillar den. Den andas kraft samtidigt som jag upplever den som nytänkande vilket gör att han berör som aldrig förr. Det ska bli väldigt intressant att följa han och hans familj framfart den närmaste framtiden. Marcus skriver i sin blogg: ”Jag tror mer verklighet är nyckeln till förståelese människor emellan.” Kanske har han rätt. Jag vet bara att det skapar en massa tankar och känslor hos mig och att det i magen känns som en väldigt bra spännande tanke som jag med all säkerhet kommer att behöva komma tillbaka till.